Att skapa en webbplats är inte i första hand en fråga om att göra en ”cool” sajt som är snygg och häftig att se och besöka. Målet med en webbsajt är i de allra flesta fall att kommunicera, att förmedla ett budskap, att förse den tänkta besökaren med användbar information och säkerställa att denna verkligen kan ta del av den aktuella informationen. Detta oavsett fysiska, psykiska eller “rumsliga” förutsättningar. Webbdesign handlar således till största delen om kommunikation på något sätt och det är här webbdesignern kommer in i bilden som en möjliggörare av effektiv kommunikation.
Jag börjar med en lärdom som Jennifer Niederst Robbins avslutar med i det inledande kapitlet av boken Learning Web Design (2012): ”You don’t have to learn everything.”. Det är bra att ha ambitionen att vilja lära sig så mycket som möjligt och det kan du också göra, men ta det lugnt och lär dig grunderna du behöver och bygg efter hand på med mer. Strategin ”att lära när man behöver något” kan fungera bra när det gäller olika tekniker, speciellt när man är nybörjare och har mycket av det allra mest grundläggande att lära sig.
Vad gör då en webbdesigner mer konkret? Beroende på om du arbetar i ett större projekt eller kanske frilansar och jobbar i egen firma ser förutsättningarna ganska olika ut. Det som i det stora projektet är uppdelat på många olika roller kan i den mindre firman skötas av en enda person. Beroende på de här förutsättningarna kommer även projekten man åtar sig att skilja sig åt i storlek. Robbins (2012) har valt att dela in begreppet webbdesign i fyra kategorier där en webbdesigner kan ägna sig åt alla delar eller specialisera sig inom någon/några av dem. Ett minimikrav är dock att en webbdesigner har grundkunskaper inom alla delarna för att få en helhetssyn på hela processen.
Design: upplevelse-, interaktions-, gränssnitts- eller visuell design hamnar i den här kategorin. Att undersöka förutsättningar, ringa in målgrupp och hur sajten kommer att användas är det första steget i webbdesignprocessen. Att sedan presentera innehållet och skapa det grafiska uttrycket faller inom området visuell design (även kallat grafisk design) och bör komma något senare i processen. Här har man kanske inte helt fria händer utan måste följa en grafisk profil.
I filmen som du når via länken nedan håller Jesse James Garrett, författare till land annat boken “The Elements of User Experience”, ett föredrag om upplevelsedesign (UX) med många talande exempel.
Innehållsstrategi (och skapande): Här handlar det om att organisera innehållet för enkel åtkomst och se till så att det är skrivet på rätt sätt för att förmedla avsett budskap.
Följande text är ett utdrag ur boken The Elements of Content Strategy (Kissane 2011): A Checklist for Content Work.
Utveckling: Att med HTML förbereda och märka upp den information som ska presenteras på webbplatsen, att med CSS bestämma hur informationen visuellt presenteras och att med skriptprogrammering få webbplatsen ”att dansa”. Här använder man ofta JavaScript och PHP för att nämna ett par vanliga programmeringsspråk. Det du som webbdesigner måste kunna är HTML och CSS. Programmering är något du kan bygga på med senare när du vill bredda dina kunskaper.
Multimedia: Ljud, video, animationer och spel blir allt vanligare på webben och kan vara ett specialområde i sig. Grundkunskaper om hur man lägger till den här typen av funktionalitet är dock alltid en bra kunskap.
Vi kommer i kursen att beröra alla de här områdena genom olika föresläsningar bestående av text, bild, video och laborationer. För att ge en bakgund och förståelse för hur webben fungerar börjar vi med lite historik och tekniska beskrivningar av vad som händer när en besökare knappar in en adress (URL) i sin webbläsare.
– Jenny Folkesson